Digital Storytelling in Education

I det fjortonde kapitlet Digital Storytelling in Education finns detta citat:

"When facts become so widely available and instantly accessible, each one becomes less valuable. What begins to matter more is the ability to place these acts in context and to dilever them with emotional impact." Daniel H. Pink, A Whole New Mind: Why Right-Brainers Will Rule the Future (New York: Riverheard, 2005), 103.

Jag blir glad av att läsa det eftersom det betyder att mitt jobb som interaktiv designer faktiskt har betydelse för samhället.

I resten av kapitlet står det om hur digitalt berättande kan användas i undervisning. Just i projektarbete som berör olika ämnen tror jag att digitalt är extra användbart. I högstadiet hade vår skola ett samarbete med en skola i Nya Zeeland. Inför den klassens Sverigebesök spelade vi in en film med intressanta sevärdheter i Stockholm till dem. Det innebar allt från att samarbeta med manusskrivande, bestämma vilka sevärdheter som skulle vara med till att skriva texter på engelska och filma samt redigera. Alla inblandade tyckte att det var ett roligt projekt.

Jag kan tänka mig att historielektionerna skulle bli mycket roligare om varje elev får skapa ett Twitterkonto och låtsas uppleva händelser ur historien. Det blir ett helt nytt sätt att beskriva till exempel andra världskriget. Eleverna måste sätta sig in viktiga skeenden och beskriva miljöer, mat, kläder, sinnesmätning och kanske träffar på andra kända personer från den tiden som de får beskriva utifrån den "twittrande personens" ögon.