Social Media Storytelling

I detta kapitlet börjar författaren att beskriva vad podcasts är och hur det kan används för digitalt berättande.

Podcast är en sammanskrivning av orden Ipod och broadcast. Intressant att ordet stannar kvar fast det nästan inte är någon som har en Ipod idag eftersom en smartphone kan göra vad en ipod kan. Författaren tycker att ordet broadcast också är missvisande eftersom mediet ofta har en liten publik. Han deffinerar podcast som digitala ljudfiler som är nedladdningsbara, inte streemade, och organiserade i en sekvens.

Jag gillar det Rudolph Arnheim sa i radio 1936:
"Radio drama, in spite of the undeniable features of an abstract and unearthly character, is capable of creating an entire world complete in itself out og the sensory materials at its disposal- a wolrd of its very own which does not seem defective or to need the supplement of something external such as the visual."

Jag skulle säga att en film som saknar ljud är mycket tråkigare att titta på för att ta del av en berättelse än att bara lyssna på ljud. Det är mer fantasieggande att få föreställa sig hur saker ser ut istället för att få det serverat genom film. Det kanske är därför det ofta är en besvikelse när man har läst en bok och sedan ser den på film. Voldemort var ju inte alls så läskig som i mitt huvud när jag väl såg honom på film. Vid jämförelse mellan bok och inspelat ljud så kan ju ljudeffekter och musik förstärka intrycken men att bilderna i ens eget huvud snarare stöds av det istället för att ersätta ens tidigare intryck.

Nästa avsnitt i kapitlet handlar om web video. Genom YouTube har personer spelat in hela små fiktiva serier. Genom kommentarer och videosvar genom länkningar kan andra delta i historien med tips på vad karaktärerna ska göra och skicka in eget inspelat material som liknar originalet.

Jag tycker att det är intressant att YouTube klipp kan få så många likes när kvalitén på filmerna ofta är kass, dåligt ljud och pixligt samt lång buffertid vid dålig lina. Det måste betyda att själva innehållet är så träffande och fantastiskt att det är värt att titta på trots alla mediets nackdelar. Om en spelfilm som till exempel James Bond skulle ha samma kvalitet som ett Youtubeklipp skulle ingen vilja se det.

Sista delen av kapitlet handlar om VoiceThred som är ett verktyg för att samla olika medier och få kommentarer på dem. Jag kan tänka mig att det skulle vara ett användbart verktyg för föreläsningar vid distansstudier eller på brainstormingmöten om alla inte är på samma ställe.